Kanske ska skriva lite om vad vi pysslat med på sistone också.
Fendi har fått spåra två spår. Ett på asfalt och ett på gräsmatta. Näringsspår a.k.a. korvspårning.
Fendi med slutapporten.. eehm, jag menar slutkorven 😉
Trots att vi haft ett lååångt spåruppehåll gick det bra! Asfaltsspåret började på gräsmatta med en rät vinkel efter 1 meter sen raksträcka i fem meter, vinklade av ner över en kant till asfalt, en svag vinkel efter tre-fyra meter, raksträcka på tre meter, rät vinkel sen 1.5 meter innan nästa vinkel. Två föremål i spåret (glasspinnar), en extra svårighet iom att spåret gick över byggarbetsplats så det låg många pinnar som kunde misstas för spårpinnar. Man skulle nästan kunna säga att detta blev en luktdiskrimineringsövning också ;).
Liggtiden var på ca 30 minuter och det var 18 grader ute, rätt blåsigt (hej skara).
Spårupptaget var helt okej, första sträckan på gräs (inkl vinklar. Sen var det lite förvirrande med bytet av underlag men efter kanske 1.5 meter tuffade hon på i bra tempo igen. Slog i vinklarna, men så fort hon hittat rätt så var det rakt på igen. Sen när hon blivit säkrare på spårandet så ska jag lägga slingerikrokspår till henne, vill inte att hon ska lära sig att det bara är att bestämma riktning och sen tuta och köra. Jag är inte tillräckligt rutinerad för att se när hon verkligen spårar och när hon mest går på. Min känsla säger att hon vet vart hon går eftersom att hon märker när hon tappat spåret. Men, men.. Helst av allt skulle jag vilja åka upp till HundCampus och lära in det ”på riktigt” 😉
Första föremålet gick hon över, men jag stannade och då gick hon tillbaka och plockade det, tror att det är första gången som hon har föremål i näringsspår. Andra glasspinnen (som jag lagt på asfaltsdelen) var borta. Gick tillbaka och tittade, men den var borta. Den hade väl blåst bort..
Grässpåret hade ungefär 15 minuters liggtid, tre räta vinklar, inga apporter, total längd kanske 20-30 meter (jag är världssämst på avståndsbedömning. Eller rättelse, min mamma är världssämst, men jag är hennes dotter och går i hennes fotspår, ha ha ha. dåligt skämt.. går i hennes fotspår…). Det småduggade lite under liggtiden och under tiden som hon spårade. Har inget att påpeka med hennes spårarbete, hon hoppade över några korvbitar, men låg inte på för hårt och hon tog vinklarna exemplariskt. Duktigt fnul!
Annars så har vi mest tränat på platsliggningen med haka i backen och ställandet. Jag kör vidare på skuttstå och när jag la extern belöning bakom henne så flyttades inte en enda tass efter landningen. Ett problem vi har är att jag, dumt nog, nästan bara tränat i rörelse under baklängesmarsch så även om hon står still från början så flyttar hon fram baktassarna innan hon slår ner framtassarna (som att hon tar sats ungefär). Dessutom så har hon på tok för mycket belöningshistorik precis framför mig så hon har väldigt svårt att öka avståndet ens lite. Träningspunkter är att:
- Fasta bakben i skutt från stillastående
- På håll
- Vid sidan
De sista två punkterna kan ju läggas ihop eftersom att hon ska kunna göra detta oavsett vart jag står.
Platsliggningen har vi haft fokus på tid och stadga. Det märks att hon inte är hundraprocentig i vad det är hon ska göra eftersom att hon lätt börjar bjuda på små, små variationer av beteendet när vi drar ut på tiden. Givetvis har jag kortat tiden så hon lyckas och tiden varieras upp och ner och fram och tillbaka, men jag blir lite övermodig ibland och väntar liiiiite för länge.
Inja har fått träna frisbee med fokus på flip, avståndsbedömning och början till leg vault. Mycket träning läggs också på att hon ska lyssna på mina signaler och inte stressa iväg på eget bevåg. Det är inte lätt för en liten gris att välja att stå still istället för att snurra, rulla, stå på bakbenen och skälla. Men vi kör stenhårt på Premacks princip. För att få göra vad du vill (fånga frisbee som jag kastar) så måste du göra vad jag vill (stå framför mig utan att hitta på allt på en och samma gång). Duktig gris börjar förstå att det enklaste sättet är att lyssna och fokusera.
4fota.wordpress.com 