Igår skrev jag en statusuppdatering på Facebook som löd såhär:
Nu har jag bestämt att jag inte ska ha ont i knäna längre. Jag vill promenera, spåra, träna agility, disc dog och lydnad med fetingbelöningar. Så härmed avskedar jag inflammationen som huserar i knäna.. Bye, bye. ”Tack” för väl utfört jobb, dra åt helvete nu!
Men… Idag var jag hos läkaren som bekräftade inflammation i knäna och ordinerade vila och en intensivkur med Ibumetin i 10 dagar, 600 mg morgon middag kväll. Det är förvisso en tredjedel mer än vad man bör äta varje dag så jag är lite konfunderad. Hon var dansk och jag förstod knappt henne och hon förstod knappt mig. Efter hon sagt att jag skulle äta Ibumetin så gick hon, jag väntade kvar i rummet i fem minuter, gick ut i koridoren och tittade lite, sen gick jag också. Hahaha.. Känns lite rumphugget..
Blir så irriterad på att jag inte kan hålla igång med hundarna så som jag vill och så som de förtjänar. Men ni får det bli intensivträning inomhus så jag inte skuttar runt och roterar knäna och sånt. Klickertjohej..
Krya på dig!!!
Hoppas det blir bra snart!!! Gillar verkligen din attityd, inte många som skulle haft humöret uppe. Tror på att du ska lyssna på knäna ett tag till.. 😉 Vi vill ha en hel Lovisa på kennelhelgen. 😀
Jag skickar lösenordet till dig, såklart I pick you. Skojj att du vill läsa. 😀