Kursavslutning även idag, denna gången för rallylydnad intensivkurs. Hälften av kursarna hade nog gått vilse i julstöket men två tappra kom. Ett tag trodde jag inte att jag skulle hinna fram för att hålla någon kurs, min buss blev nämligen 40 minuter försenad.
Det blev genomgång av olika skyltar, en minibana, individuell träning på svagheter och några fler skyltar sen igen. Det är så roligt att se olika hundtyper in action. Storpudeln som är så energismart det bara går, hon räknar ut på en gång hur man gör minsta möjliga. Inte att hon är lat. Hon är smart. Som när matte visar en vänsteringång: handen kommer ju passera bakom och komma upp vid sidan igen så då kan man ju lika gärna vänta på att den kommer tillbaka. Det syns skillnad på henne och hundar som inte förstår, den här primadonnan står verkligen och väntar ut sin mattes handfladder 😉 störtskön är hon och gör allt klockrent när man får med henne på samma plan man själv har 🙂
Goldentiken som var med vill göra allt, allt, allt, nu, nu, nyss. Där har stor fokus legat på att ta det lugnt, båda hundarna har riktigt duktiga förare som jobbar på toppenbra med de olika hundtyperna. Goldentiken påminde mig verkligen om någon slags korsning mellan Inja & Fendi. Kanske lite mer åt Inja hållet. Otroligt rolig hund! Jaktgolden kanske vore nått ändå, en helgo senior har gått min freestylekurs och nu denna. Tåls helt klart att tänkas på! ❤
Flickorna hängde med till jobbet idag, Fendi fick vara demohund för några moment och efter avklarad kurs blev det agilityträning. Först lite bang-game med gungan där Inja var PåPåPå som vanligt och Fendi tyckte att det var lite läskigt så hon shejpades till tasstramp framifrån och kunde till slut trampa till med båda tassarna och stå kvar med rätt attityd. Agility kommer göra underverk för hennes självförtroende i vissa situationer!!
Sen blev det slalom med bågar där Fendi gick från klarhet till klarhet och slutade med ett inledande hopp och sen fyra pinnar. Inja hade lite svårt och ville bara springa, forcera och hoppa. Lockade, men upplevde ingen framgång så hon fick köra lite trial and error och jobba sig till rätt utförande. Det blev en ökning av frustration och ljudande men jag hade is i magen och när polletten väl föll på plats gick det som på räls. 90% lyckande oavsett vad jag gjorde (hö-, vähandling, gå, springa). Man ska inte vara för rädd att låta hunden misslyckas. Vi hade större framgång idag än alla andra gånger vi jobbat med bågarna. Duktig pansargris ❤