I söndags var det dags för att hålla kurser på HallåHund igen! På Mixkursen fick de prova freestyle, på Grundkurs för tävlingshunden började vi bland annat med burlekar och på Freestylekursen jobbade vi vidare med programmen och fick se lite nytt också.
Efter kursandet var klart så fick Fendi sig en genomkörare 🙂 Vi började med att fokusera på en svaghet som uppdagades på Malins och min träningsträff, nämligen något så elementärt som att lägga sig ner i utgångsposition. Det hade hon nämligen aldrig någonsin hört talas om att man kunde göra när vi tränade i fredags. Som tur var ägnade hon nog lördagens vila åt att minnas att hon visst hört talas om det, för under söndagens pass var det inga problem. Lite segt ner men å andra sidan så är det hennes stil. Jag vill gärna ha ”smack i backen”-lägganden men det är liksom mest undantagsfall som Fendi erbjuder det, hon lägger sig helst i två (ibland tre) steg och med tanke på att jag helt tänkt om i vår målsättning så jobbar jag just nu med mig själv att faktiskt nöja mig med tvåstegsligg (det kommer ett blogginlägg om min tanke kring målsättning senare).
Tränade stegförflyttningar framför spegeln och vändningar i olika tempo, på sikt behöver jag tänka mycket mer på mitt kroppsspråk, just nu ska kommande pass ha fokus på att stärka upp exakt vilken position jag vill att hon ska ha i fot/utgångs position.
Innan vi drog igång så hade jag satt upp en ruta med target i. Nästa övning vi gjorde var således target/rutskick från utgångsposition, med lite ”titta, vaaaar är ruuuutan? Klaaaara, fääääääärdiga” innan och ett finger i halsbandet istället för full blown hets som vi kört senaste träningspassen. Klickade för targettramp och belönade i rutan eller tillbaka hos mig. Frivillig anslutning i fotposition och sen fotgående till nästa sida och nytt skick. 5 skick och 3 av dem var precis som jag ville ha, 1 travade hon ut och då kallade jag tillbaka henne och provade på nytt, det sista belönades men inte lika intensivt. Det är egentligen största skillnaden i mitt träningsupplägg med Fendi nu jämfört med tidigare, att hon blir belönad för i stort sett allt hon gör men att jag varierar belöningskvaliteten istället. Innan har jag jobbat mycket med att använda utebliven belöning som information om att jag önskar annat men då hade jag också en större förekomst av att hon gick ner sig och inte ville vara med. Sedan jag drog igång senaste lydnadssatsningen så har hon inte gått ner sig en enda gång och ändå har vi tränat rätt mycket och intensivt jämfört med innan.
En kedja med läggande under baklängesmarsch, uppsättande, marschanträde och fotgående med högersväng och heltomhalt, nedläggande och tre fjärrskiften på tre meters avstånd. NAILED IT 😀 Kedjor är kul! Mer kedjeträning, både för peppkänsla och för att träna uthållighet. Bra att stoppa in moment på den nivån man är, man behöver ju definitivt inte vara på ”färdigt moment”-nivå för att kedja ihop.
Det sista vi gjorde var apportering. Hade tänkt fokusera på gripandet men se där – inga problem. Körde två skick med klick och belöning precis efter gripandet. Två reps med apportbocken precis framför tassarna och inkallning med apportering på kanske fyra meters avstånd för att träna ingång. Några klass I-apporteringar med fokus på fast kvarhållande trots att jag petade, pillade och drog i apportbocken.
Hon är så duktig, lilla Fendi 🙂
(I måndags så var Lisa här, Fendi fick träna på stolslalom. Sedan tog vi en promenad med springarröj i skogen. Lisa tog med sig Inja på kollo och igår var Fendi med och ”jobbade” på Real 🙂 )
4fota.wordpress.com 