APRIL 2014

Linus:

• Linus blev 10 månader och fick OK-stämpel hos BVC efter förra besökets viktnedgång
• Det babblades för fullt, mest repetitivt mamamamama och papapapa
• Åkte på en förkylning 

Hundarna:

• Lagom efter att Inja återhämtat sig från dubbedos antibiotika på grund av inflammation efter tandextraktionen så började hon få konstiga blåsor på nosen som blev till vätskande sår
• Fendi fortsatte tränas inför debuten i Lkl 2, men jag bestämde att skjuta på den och ändra fokus i träningen eftersom att hon så pass ofta stänger av och inte vill vara med
• Fendi fick vårfrisyr

Jobb:

• Real – jobbade inte så mycket eftersom att Linus var förkyld men en hel drös rättningar klarades av
• HallåHund – avslutade pågående kurser och höll i en Klickerintensiv-kurs

Övrigt:

• Linus och jag for iväg på vallkurs för Jonas Gustafsson, väldigt intressant!
• Var hos både kiropraktor och sjukgymnast
• Vi spenderade påskhelgen i Stockholm med en hotellövernattning och massa familjehäng, Linus, hundarna och jag stannade i Katrineholm på vägen hem men fick avbryta vistelsen när Linus blev sjuk
• Alex och hans pappa och farfar renoverade gästrummet i källaren

Hårt spår

När Alex kom hem från jobbet så stack jag iväg och simmade. På vägen hem stannade jag intill en av industrilokalerna här i Olsfors och la ett 210 meter långt spår till Fendi. Första ca 60 metrarna var på kortklippt gräsmatta, tre vinklar & två föremål. Sen ca 25 meter nedtrampat ängsgräs, en vinkel & ett föremål, sedan en vinkel på asfalt och då stärkte jag upp med näring, sen gick resten av spåret på grus och det var näringsförstärkt, fyra vinklar och tre föremål om jag minns rätt.

Jädrar, vilken skillnad det blev i intensitet och koncentration när spåret blev näringsförstärkt. Tryck i kopplet och minimalt svaj. Då kunde det ändå vara fem-sex meter mellan godisarna som längst.

MER SPÅR ÅT FOLKET! Eller.. ÅT FENDI IALLAFALL! 😀

Skogsspår

Precis efter förra inlägget så packade jag in barn och hundar i bilen och åkte iväg några kilometer till ett ställe där jag spanat in potentiell spårmark.

Monterade fast Linus i bärselet och la ett 350 meter långt spår. Fyra vinklar, blandade föremål i spåret.

Sedan gick vi en promenad och lät spåret ligga till sig.

Efter ca 40 minuter tog vi spåret. Fendi missade första vinkeln och jag hade inte markerat den men efter kanske 10 meter så vek hon av och sökte upp spåret och när vi kom till spåret igen så tog hon det klockrent. Näst sista vinkeln var samma sak men där fortsatte hon att lufsa på så jag valde att bryta henne och röra oss tillbaka dit jag visste att spåret gick. Samma här, när hon väl fick spåret i nosen igen så fortsatte hon klockrent!

Leksaken lades naturligtvis ut också bara att jag glömde lägga upp den för fotografering. En korkbit och bomullspaden missade hon när hon gick bort sig vid näst sista vinkeln. Pennan och plastklipsen renderade i frenetiskt viftande svans men hon hittade dem inte på en gång och var på väg att gå vidare.

Så här glad blev hon av att hitta leksaken i slutet 🙂

Linus hade hundtränarmössan på. Han förtjänar tapperhetsmedalj som hänger med på alla mina påhitt. Jag å andra sidan förtjänar banne mig bragdmedalj som kånkar runt på ett galet barn i bärsele i spårskogen. Första halvan tinnitusvrålade han i mitt öra och försökte ta min keps och mina glasögon. I mitten fick han för sig att det var lämpligt att utföra toabestyren och sen blev han trött och lite gnällig och dreglade lite på min hals 😉

Projekt: PEPP!

Dagens första beslut: Inte anmäla till tävlingshelgen jag suktat efter i flera månader.

Dagens andra beslut: Implementera mitt ”varannan vatten”-tänk på Fendis träning. (”Varannan vatten” var ett litet projekt i att utvecklas konstnärligt, att inte bara göra det jag visste att jag kunde utan öva på nya områden också). Så för Fendi skall det vara en helig fyrsamhet. Ett pass lydnad (vilket är det jag hade tänkt att vi skulle tävla i den helgen som nu förblev obokad) ska även motsvara ett pass belöningsutveckling, ett pass med annan sport (agility, freestyle, rallylydnad, spår, viltspår, disc dog) och ett pass träna på att träna (shejping av nya trick, skapa oljud, kedjeträning, fysträning mm mm). Senaste veckan har hon spårat tre gånger (200-300 meter/spår) och det har gått jättebra. Fina vinklar och plockat alla pinnar (både naturpinnar och spårpinnar). Jag ska dessutom ta tillvara på de tillfällen i vardagen där hon är mer peppig av sig självt – inför mat, när hon varit själv, innan hon ska få springa lös mm.

Största träningen blir för mig själv. Jag brukar vilja ha tävling att sikta mot och kan ha lite svårt att strukturera upp träningen annars. Men nu är målet betydligt viktigare. Projekt PEPP och stärka Fendis självkänsla och driv.

Klär man sig tufft så är man tuff 😉

Det är verkligen två otroliga läromästare jag har i Inja och Fendi. På var sin ände av skalan befinner de sig och jag utvecklas enormt som hundtränare. Kul. Det kan inte alltid vara medvind, men om det är motvind får man iallafall inte håret i ögonen.. 😉