Nu har Link varit Olsforsare i snart ett dygn (okej, vi kom hem från uppfödaren efter tolvslaget – men ändå) och det går bara såå bra och känns såå rätt!
Dagen började med att jag inte längre kunde hålla mig, utan jag väckte honom strax innan klockan sex för en snabbrastning, sedan sov han gott till precis innan nio då min bror ringde. Han hade säkerligen somnat om igen men jag tänkte att det var bäst att gå upp innan Linus vaknade så vi kunde klämma in en till rastning och frukost hann serveras.
Merparten av dagen har Link sovit lite, kissat ute lite, ätit lite, bajsat ute lite, lekt med leksaker lite, kissat ute lite, sovit igen en stund osv osv, rinse and repeat. Otroligt lätt att ha med att göra. Allt eftersom dagen gick så började han ta för sig mer och mer – tillexempel tyckte han att det var en ypperligt bra idé att smita upp i grannens trädgård för att bajsa, han har inte försökt gå dit vare sig före eller efter men då tog det tre bajshindringar och en tvångsdeportering till andra änden av trädgården för att undvika grannbajjning.
När jag skaffat valp tidigare så har jag varit så sjukt taggad på att träna. Dock inte alltid sjukt pepp på att träna VALP utan jag har otåligt väntat på att den lilla ullbollen (i Injas fall skalbagge med XXL-kostym) ska växa upp så vi kan träna mermermer. I detta fallet är jag inte alls stressad. Det som är prio för oss nu är att Link ska ha en chans att anpassa sig till vårt liv vilket även innebär att gå ur vägen och vila självständigt när livet med Vilda Bebin tar lite för stort utrymme. Så redan nu har vi börjat träna lite smått på att Link ska kunna ligga och vila själv utan att vi måste vara i rummet – inga problem!
Självklart blir det en del ”träning” ändå. Men det är knappt att jag tänker på det som träning eftersom att det egentligen bara är ett genomtänkt umgänge och vardag.
- Klorna klippta på 3/4 tassar medan han sov
- Lekt med tre olika föremål (kong på snöre, nätboll och en annan boll) där han kampat och kommit tillbaka med de två första
- Ätit såväl mat som smakat annat (lite olika grönsaker, Mush Vaisto-boll, hjorthorn, tuggben, märgben)
- Fått erbjuda sitt&vänta för att få gå fram till matskålen
- Mängder med namnträning
- Inkallningsträning med såväl godisbelöning, leksaksbelöning och social belöning
- Varit uppe vid skolan och lekt & slappat i annan miljö samtidigt som ett barn cyklade runt och hennes föräldrar tjoade och tjimmade och kastade pil
- Påbörjat handtarget
- ”Ryggsäcken” framför tv:n
- Massor av hanteringsträning, såväl peta ögongegg, pilla i öron, lyfta läppar och torka tassar – lätt inbakat i både mys och bus
Han är så otroligt lätt att ha med att göra, än så länge är det en perfekt balans mellan att söka kontakt och att vara självständig och gå iväg för att kolla lite själv.
Vad tycker flickorna om att ha fått en lillebror då? Ja, Injas reaktion var som väntad – hon tycker att valpar som flyttar hem till oss är waste of space och fullkomligt onödiga, i ungefär två dagar sen tycker hon att de är aslattjo och världens bästa pryl. Fendi visste jag inte hur hon skulle reagera men trodde att hon skulle tycka att det var spännande – så länge han inte försökte ta hennes saker det första han gjorde.
Precis så har det varit också. Nu ikväll så har Link och Fendi röjt runt i trädgården, Inja har accepterat att han existerar så länge han inte kommer för nära. Link tycker att Inja är jätterolig och vill springa runtrunt henne vilket försvårar hennes strategi att låtsas som att han inte finns när hon faktiskt måste hålla koll på var någon som inte finns befinner sig 😉
Kolla: Vi fick till och med till gruppfoto *host*
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
Link är fortfarande dålig och vi har precis avbokat oss från ännu en kurs. Såklart det är en fis i rymden i jämförelse med hans välbefinnande men det blir liksom mer påtagligt att vårt liv inte kan komma igång riktigt eftersom att hans mage inte vill vara med.
4fota.wordpress.com 
