Första spåret

DSC06750

Idag fick Link hänga med in till jobbet i stan för att börja vänja sig vid att bli kontorsvovve. Fördelen med semestertider är att hela skolan är tom så jag passade på att lägga ett kort spår i en sal. 10 meter i U-form, näringsförstärkt. Klockrent upptag och Linken följde hela spåret noggrant. Duktig valpis 🙂

Annonser

Hårt spår

image

När Alex kom hem från jobbet så stack jag iväg och simmade. På vägen hem stannade jag intill en av industrilokalerna här i Olsfors och la ett 210 meter långt spår till Fendi. Första ca 60 metrarna var på kortklippt gräsmatta, tre vinklar & två föremål. Sen ca 25 meter nedtrampat ängsgräs, en vinkel & ett föremål, sedan en vinkel på asfalt och då stärkte jag upp med näring, sen gick resten av spåret på grus och det var näringsförstärkt, fyra vinklar och tre föremål om jag minns rätt.

Jädrar, vilken skillnad det blev i intensitet och koncentration när spåret blev näringsförstärkt. Tryck i kopplet och minimalt svaj. Då kunde det ändå vara fem-sex meter mellan godisarna som längst.

MER SPÅR ÅT FOLKET! Eller.. ÅT FENDI IALLAFALL! 😀

Skogsspår

Precis efter förra inlägget så packade jag in barn och hundar i bilen och åkte iväg några kilometer till ett ställe där jag spanat in potentiell spårmark.

Monterade fast Linus i bärselet och la ett 350 meter långt spår. Fyra vinklar, blandade föremål i spåret.

Sedan gick vi en promenad och lät spåret ligga till sig.

image

Efter ca 40 minuter tog vi spåret. Fendi missade första vinkeln och jag hade inte markerat den men efter kanske 10 meter så vek hon av och sökte upp spåret och när vi kom till spåret igen så tog hon det klockrent. Näst sista vinkeln var samma sak men där fortsatte hon att lufsa på så jag valde att bryta henne och röra oss tillbaka dit jag visste att spåret gick. Samma här, när hon väl fick spåret i nosen igen så fortsatte hon klockrent!

image

Leksaken lades naturligtvis ut också bara att jag glömde lägga upp den för fotografering. En korkbit och bomullspaden missade hon när hon gick bort sig vid näst sista vinkeln. Pennan och plastklipsen renderade i frenetiskt viftande svans men hon hittade dem inte på en gång och var på väg att gå vidare.

image

Så här glad blev hon av att hitta leksaken i slutet 🙂

image

Linus hade hundtränarmössan på. Han förtjänar tapperhetsmedalj som hänger med på alla mina påhitt. Jag å andra sidan förtjänar banne mig bragdmedalj som kånkar runt på ett galet barn i bärsele i spårskogen. Första halvan tinnitusvrålade han i mitt öra och försökte ta min keps och mina glasögon. I mitten fick han för sig att det var lämpligt att utföra toabestyren och sen blev han trött och lite gnällig och dreglade lite på min hals 😉

Hundsöndag!

Vilken dag 🙂 Linus gav mig sovmorgon till klockan nio och efter amning, puss&hej så for han och Alex iväg. Jag packade klövar, torkad kycklingfilé och annat smått och gott i väskan och drog iväg med hundarna. Första stoppet var spårskogen där två korta och två liiiite längre (fortfarande korta) spår lades (dragen klöv, inget blod). Flickorna måste få upp säkerheten i spårandet så tanken är att börja om deras spårkarriär med många och korta spår.

Efter att ha klampat runt i skogen svängde jag förbi Citygross och Jula för att köpa en lunchkorv och en dörrmatta till ny target. Brummade vidare till Borås BK och körde ett toppenpass på ca 40 minuter i snålblåsten och isduggregn.

IMG_20140216_122632Inja fick träna på att runda slalompinnen som var utställd. Sedan gripa apportbock från min hand och springa runt och hejdundrans vad det gick! Verkligen en toppenövning för henne!! Jag har haft bekymmer med apporteringen för Inja eftersom hon pendlat mellan att inte vilja ta den/tagit den och dragit iväg/gripit men spottat ut samma sekund/dansat steppdans på den med framtassarna innan hon gripit den och/eller tuggat frenetiskt. Alternativt allt ovanstående samtidigt. Så min lösning har under långa perioder varit att skita i att träna momentet över huvudtaget eftersom jag mest blivit frustrerad själv också 😉 I och med all discdog-träning så fick vi iallafall till att hon förstod att det låg en viss poäng i att komma tillbaka till mig med föremål så där var största hjärnblödningen åtgärdad, men sen har olika övningar gett olika framsteg. Denna övning var definitivt en av de bättre!

Vidare så fick hon träna ettans och tvåans hopp, springa till targetmatta på avstånd, lite ställande under baklängesmarsch, sitta uppbunden utan att låta som en döende elefantsäl (misslyckades), bebisövning för elitens ruta fast med springa till slalompinnen och stanna där och sen springa till targetmatta. Hon var suuuperduktig 😀

Fendi fick träna på att springa fortfortarefortast till dörrmattetargeten, runda pinne, gripandeövning med hets och tävling (hon var artig och sa – ”ta den du, du verkar vilja ha den mycket mer än jag!”), något mindre hetsiga gripandeövningar som lyckades något bättre, tvåans hopp i sin helhet, återhoppen i helt fel vinkel (där det vore mycket lättare och mer logiskt att bara springa bredvid hindret tillbaka) och säkert något annat som jag glömt av nu. Jo, lite heltomsvängar fick hon också träna.

IMG_20140216_203108På vägen tillbaka till spåret så provade vi på en ny promenadslinga. Otroligt vackert och barnvagnsvänligt. Läggs på minnet! Skönt med en runda som bara tog ca 25 minuter dessutom, jag har ju fortfarande väldigt begränsad fysisk kapacitet på grund av min rygg. Under i stort sett hela hösten och vintern har jag haft en kraftig inflammation i bäcken och ländrygg och strikt förbud mot att gå längre än 20 minuter. Efter dagens eskapader känner jag av både rygg och foglossningar men det är ändå ingenting jämfört med hur det var när det var som värst, då kunde jag bokstavligt och bildligt talat inte komma upp ur soffan efter jag gått en promenad.

IMG_20140216_203223Tillbaka till spåren där flickorna fick två spår vardera. Ett kort, kort på kanske 30 meter och ett lite längre på kanske 100-200 meter (jag är fruktansvärt, pinsamt dålig på avståndsbedömning). Hur som helst så jobbade Fendi på suuuuperbra! När hon kom fram till slutet i första spåret så var hon så söt, hon slog precis innan klöven och kom runt trädet i vilket klöven var fastbunden, hon hittade snöret, svansen började gå och hon började kampa med snöret, lilla hjärtegullet ♥ Jag skrattade och visade på klöven och då blev hon jätteglad, kampade med den också och bet av en femtedel av den och svalde snabbt som attans 😛

Injas första spår gick sådär. Det var inte så lätt för hon hade glömt att packa med sin hjärna i utflyktsväskan så hon sprang mest runt och hade lattjolajbans med någon liiiiiten föraning om åt vilket håll hon skulle åt.

Fendis andra spår imponerade också stort på mig. Två gånger vek hon från spåret och vid båda tillfällena var det vilt som korsat, inte ens en hundlängd följde hon viltets spår innan hon vek tillbaka till mitt spår och fortsatte spåra. När hon hittade klöven den här gången blev hon alldeles tossig och studsade runt och kastade upp den i luften gång på gång och fångade ♥

IMG_20140216_142524Injas andra spår var så lätt att en lobotomerad gurka hade klarat av det. Så det gjorde även Inja 😉 Rakt på i ett hjulspår i ca 200 meter. Det första spåret hon fick gick både genom blåbärsris och vattenpölar och i ganska kuperad terräng så det kanske inte var helt schysst. Men nu med facit i hand: fler superenkla spår till henne!!

 

 

 

Referensinsamling

image

Öka takten sista kvarten. Ikväll är min föreläsning om InlärningHallåHund och jag sitter och går igenom några av alla anteckningsblock jag fyllt när jag varit på diverse föreläsningar. Hittar guldkorn och godbitar att ta upp och önskar att jag hade en heldag istället för två timmar 😉

Det finns fortfarande möjlighet att komma och lyssna ikväll! Gå in på HallåHunds hemsida och klicka er vidare till föreläsningar. 19-21, 200:- Hoppas vi ses 🙂

Imorgon blir det rally!

Imorgon ska Fendi och jag tävla rallylydnad, alltså tränade vi idag.. Spår.. Hur den logiken går ihop? Ptjaa, jag var mer sugen på att träna spår än rally och jag tänker att det är bättre att göra det man vill än det man borde 😉

image

Typ 150-200 meter spår över asfalt, sand (förbi en katt-toalett), upp på en bänk, asfalt igen, gräs, sand, gräs, asfalt, rabatt, stenbelagd yta, upp för en trapp. Ungefär så gick spåret 🙂

På spåret!

I och med att jag är mer eller mindre handikappad, eller ja – rörelseförhindrad ska jag väl säga – med foglossningar och ligamentsmärtor så har hundarnas liv varit minst sagt torftigt senaste månaderna. Jag har fått förlita mig på husse och svärfar för lite mer promenadliknande tillställningar och själv bara kunnat rasta dem och släppa dem för bus.

Hur som helst så har det blivit lite klick och trick inne, lite balansträning på utrustningen som jag ska använda 😉 osv. Idag tog jag min energireserv och la två korta spår till tjejerna vid Chalmers. Båda jobbade jättebra och det var fullt med folk som gick bredvid och även folk som stannade upp och tittade på när hundarna jobbade.

DSC_01226Injas spår gick rakt, gjorde en svag sväng och sen en 90 graders vinkel upp för en liten backe och så rakt fram igen.

Hon kopplade på turbomotorn på en gång och drog som ett lokomotiv för att komma fram. Spåret var näringsberikat och hon höll sig i spårkärnan nästan hela tiden, men hann inte stanna upp för att äta så ofta utan tuffade på.DSC_01225Fendi fick ett snirkelsnorkelspår (ja, det är ett ord). Det var inga räta vinklar, men spåret rundade stenar och träd och Fendi gick som en dröm. Hon var otroligt spårnoga, gick över kanske 30 % av godisbitarna och stannade upp och nosade runt lite grann och hittade nästan alla.

Mitt i spåret ser jag hur en kvinna kommer gåendes längs med häcken med sin lilla blandras i flexikoppel. Hunden står och gluffsar för fullt vid spårslutet och jag hojtar glatt att ”ursäkta, men jag har lagt ett spår här, bara så du vet”. Kvinnan tog det helt rätt och skuttade ur spåret med en snopen hund. Fendi hade under tiden stannat upp och tittat och så fort jag vände uppmärksamheten tillbaka till henne så sniffade hon vidare. Inte var det några som helst problem för henne att ta spåret rätt på, rakt över platsen där kvinnan passerat och det fanns fortfarande kvar en hel del godisar vid spårslutet. Fendi var så otroligt glad och viftade helt frenetiskt på sin lilla stump 🙂

Efter Fendis spår så fick hon även ta Injas spår eftersom att mer än hälften av godisarna ändå låg kvar. Det blev lite tempohöjning i detta spåret vilket lär bero på både att hon redan var i gasen, att det var mycket mer vittring och att det var längre mellan godisarna. Men hon tog sig runt utan problem även här.

MER SPÅRNING ÅT FOLKET! 

På vägen hem fick de busa lite grann och skita ner sig efter att blivit ordentligt tvagade igår 😛 Nu kan jag knappt stå upp så det blir vila en stund innan dagen kan fortsätta!

Dag 7 – Hundsport

Vi tränar mycket och tävlar i mindre men ändå några grenar. Det vi provat på hittills är disc dog, freestyle, heelwork to music, agility, rallylydnad, tävlingslydnad, viltspår, utställning, personspår, sök, (de två senare med brukslydnaden och upplet också), bevakningsträning, grunder till rapport, lite flyball, början till weight pull (start och stopp-träning med vikt bakom så eg bara drag weight), lite vallning och pyttelite treiball. Skulle vilja komma igång med barmarksdrag också, och så är jag nyfiken på jaktträning och mer vallning.

Om ni vill läsa mer om Disc Dog – klicka ovan och läs om hur man börjar och vilka tävlingsgrenar det finns. Här kan ni läsa ett blogginlägg jag gjort om hur man bygger ett freestyleprogram.

Trött hund

20120429-173826.jpg

En trött hund

Sista dagen på en fantastiskt inspirerande och utvecklande helg med Ditte Andersson är nu över. Idag låg fokus, för Injas del, på platsen och tandvisningen. Övningarna vi fick var helt rätt för duracellgrisen!

Efter en utvärderande avslutning med mycket peppning fick Inja köra lite Disc Dog, bland annat multipla kast i både raksträckor och i flippar. Pausade henne rätt ofta för att hon inte skulle gå igång för mycket. Balans är vårt nya ledord.

Hade rätt mycket godis över så efter nedvarvningen tänkte jag att för sjutton, vi kör! och så la jag ett 100 meters asfaltspår med två vinklar. Första sträckan var förstärkt med godis i varannan steg, vinklarna varje steg, mittensträckan ca var tredje-fjärde steg och sista sträckan var sjätte-åttonde steg. Dessvärre hann en trut och en kråka smaska i sig delar av sista sträckan inklusive sluthögen av godis, men Inja jobbade på bra ändå. Det gick bättre och bättre allteftersom spåret fortskred och det tror jag främst beror på att i början gick hon på synintryck mer än på nosarbete även om jag hörde hennes grymtande nöffa på. Nästa gång det blir asfaltsspår ska hon få ännu mindre godisar, nu var det 1/24dels köttbulle som användes.

Älskar den här lilla hunden så himla mycket ❤

Spår

Eftersom att Fendi inte spårat på typ ett år tänkte jag att det var dags igen.

Gick ut och la ett näringsförstärkt spår. Grus, 90 grader vänster, grus-betong, 90 grader höger, raksträcka betong, 90 grader höger, betong-grus, böjd sväng vänster, raksträcka grus, grus-gräs, 90 grader vänster, böjd sväng höger, upp och över halvmetershög stenmur, asfalt, 90 grader vänster, raksträcka asfalt.

Låter väl lagom komplicerat för ett come-back spår?  😉

Behöver jag ens säga: NAILED IT!

Grymmaste lilla Fendan! Jobbade på fokuserat och metodiskt, spårupptag från sidan, rundade två första vinklarna men sen tog hon alla vinklar klockrent. Lämnade spårkärnan en (!) gång under raksträcka. Blev en fin morot till mig. Mer spår.. (hur det nu ska få plats i planeringen, haha)