Hundverkstan

Idag har jag varit med Inja och Fendi till Annika Falkenberg på Hundverkstan i Gråbo.

10687102_10152372018170989_1126041477191439080_n
I början av hösten så for hundarna runt och busade som vanligt, de försvann bakom en liten kulle och ut på andra sidan kommer en haltandes Inja som trasslat in sig i sitt tunna täcke. Detta var mitt i Links maghistoria (återkommer till uppdatering om den längre ner) och jag kände att jag orkar verkligen inte ta tag i det här nu. Jag hade varken ekonomisk eller emotionell möjlighet att ha ännu en hund som skulle kosta tusenlappar efter tusenlappar. Haltningen upphörde efter kanske fem minuter men det har legat en liten orosklump i magen och pyrt. Hon har inte rört sig som hon brukar. Hon har snubblat på trösklarna, hon har valt att skritta in efter trädgårdsrastning istället för att trava eller galoppera, ibland har hon avböjt bus. Små saker spritt över lång tid som ändå inte är Inja. Så anledningen till hennes besök var ganska given.

Fendi då. Fendi min lilla prinsessa. Som jag skrivit om många gånger innan så kan hon i träning gå ner sig, stänga av och inte vilja mer. Ofta kommer detta när jag försökt dra igång en liten satsning eller kampanj och ökat träningen både i frekvens och intensitet. Det är dock inte en hundra procentig sanning för ibland vill hon. Det är en punkt. Andra punkten i historien om Fendi är hennes förhållningssätt till de andra hundarna i familjen. Frid och fröjd tills det inte är det längre och då är det inte bara en tillsägning utan bett och blod. Det finns alltid faktorer att observera och tolka, men det hela känns så obalanserat och oproportioneligt. Som alltid när hundar har ”bra dagar” och ”dåliga dagar” så misstänks en underliggande smärtproblematik. Jag har frågat veterinärer, hundfysioterapeuter, massörer och annat kunnigt hundfolk och det är ingen som hittat något påtagligt och innan har symptomen ändå varit så vaga och inte tillräckligt frekventa för att jag ska ta tag i det ordentligt. Men just att hon fått sådana kraftiga reaktioner mot de andra hundarna senaste månaderna var också spiken i kistan att nu jäklar ska jag gå till botten med det här (träningsaspekten hade en enkel lösning – sluta satsa på att tävla. Träna bara när hon verkligen tigger om det). Att det nog inte bara har med dålig motor och resursförsvar att göra. Att något är fysiskt fel.

Så nu. När både själ och plånbok hämtat sig lite från Linkmagen så hade jag äntligen en bokad tid hos Annika.

Konklusionen av besöket är att Injas vänstra skuldra var sned och stel och det ger såklart effekt i resten av kroppen, hela vänstra sidan var som ihopdragen och även nacken var påverkad. Man kunde se hur hela kroppen förändrades och det var väldigt tydligt på Injas kroppsspråk när spänningar och låsningar släppte. Hela vänstra sidan längdes, nacken längdes, hon började fisa förnöjt och slappnade av.
Med Inja blir det återbesök om två veckor, då ska Annika fortsätta släppa på låsningar. Man kan inte göra allt på en och samma gång eftersom att muskulaturen är van att arbeta på ett visst sätt och kroppen måste hinna anpassa sig till förändringarna, man såg hur Inja var sladdrig i kroppen efteråt eftersom att musklerna inte riktigt visste hur de skulle arbeta nu när det inte var låsningar och spänningar.

Sedan var det Fendis tur och på en gång så fastnade Annikas kunniga händer vid ländryggen. Här var det något som inte stämde. Fendi uppskattade inte den beröringen och Annika, som är väldigt mån om att hundarna ska vara bekväma, började längre fram och jobbade sig bakåt igen. Det märktes att jag brukade massera lite lätt och det var kul att höra. Sedan när hon fortsatte längs med ryggen så hittade hon många diffusa konstigheter. Längre bak och problematiken blev större. Över ländryggen och ner i högra benet var största besvären. Allt detta kommer antagligen från små ”knickar” i ryggen på henne. Hundar med stumpsvans har ibland små eller stora ”knickar” som ofta är sammanvuxna kotor. Fendi har en sådan som känns längst ut på sin svans och antagligen flera upp i ryggen. Så med henne kommer det inte handla om att lösa ett problem utan att hitta en underhållsmetod som fungerar eftersom att det är ett slags konstruktionsfel som ligger i botten för hennes problem. Första steget var att släppa på en del av låsningarna och spänningarna som hittades men hon ska på återbesök efter julhelgerna för att fortsätta pillas med.

Det var en sådan lättnad att få dessa besked. Självklart är det aldrig roligt att ens hundar har ont, men att det är något som ändå är relativt lättjusterat hos Inja (två återbesök inbokade totalt än så länge, min tanke är att fortsätta regelbundet men med större tidsintervall för att se till att hon hålls fräsch i kroppen nu när hon börjar bli en senior) och att faktiskt få ett svar, en förklaring, gällande Fendi. Detta kan vara, om inte hela så en stor, anledning till både hennes ”träningsovilja” och kraftiga reaktioner mot de andra hundarna. Man såg hela hennes rygg liksom längas och plattas ut efter den här första behandlingen, steget blev längre på en gång. Så häftigt!

Uppföljning här hemma blir vila i två dygn för att deras kroppar ska få en chans att återhämta sig och vänja sig vid nya modelleringen. Sedan ska båda ha en lugnare tillvaro i två veckor, inte röja utan bara få lugna promenader på mjukt (men inte belastande) underlag. Fendi ska masseras försiktigt och tränas på att böja rygglinjen åt sidorna och neråt. Inja skall också få böja linjerna och med henne är det extra viktigt att hon inte hoppar ner och landar på frambenen så inget hopp upp och ner i soffan och sängen och restriktivt trappanvändande (speciellt med tanke på att hon fortfarande kan ramla i trappen). Använda Back on Track-täcken på båda. Inget bus med andra hundar och inget benätande (hon våldsäter ben och ägnar rätt stor del åt att hålla mot med frambenen och slita av delar). Så om två dygn påbörjas lite böjträning som sen ska bli 5 repetitioner 3 gånger om dagen och stillsamma promenader. Det ska bli spännande att se utveckligen hos flickebarnen ♥ Tack till Ulrika Alva som följde med till Gråbo!

Link då. Jag sa att jag skulle återkomma till honom. För 2.5 månad sedan var jag hos Lena Mattsson på GG Hund och Katt för att prata foder. Rekommendationen från djurkliniken vi gått hos är att försöka återintroducera vanliga maten men Lena sa att Nej. Låt honom gå på veterinärmaten tills han varit bra så länge att du inte ens reflekterar över hur bajset ser ut längre. Det kan ta ett halvår för tarmen att återhämta sig efter en endaste diarréomgång om man har otur. Så det är lika bra att inte börja laborera innan han haft många månader på raken utan att få diarré. Klokt. Det kommer jag köra på.

Jag tror faktiskt varken att han är sjuk eller kanske inte ens överkänslig i grund och botten. Jag tror att han har haft en förbannad otur i att inte hinna återhämta sig innan nästa smäll kommit. Dessutom så verkar ju inte avmaskningarna som gjordes tidigt ha tagit (Banminth) men efter två Drontal-avmaskningar så har han inte varit så dålig som innan. Nu klarar han av att äta lite mossa och lera i skogen och om han blir lite sämre i magen så fixar han att återhämta sig själv eller med hjälp av lite burkmat och Fortiflora. Han har till och med börjat lägga på sig lite så nu har jag börjat dra ner på fodret. Innan handlade det om att fläska upp honom så snabbt som möjligt för att han skulle ha lite att ta av innan nästa gång han kraschade. Men nu känns det rätt lugnt faktiskt. Jag har inte hökögon på honom längre och han håller. Skönt.

Nu ska jag bara ta tag i min kamera som lagt av och min bil vars motor totalpajat. Vem har sagt att livet ska vara lätt? 😉

Annonser

Linkuppdatering

cDSC00738 copyLink är fortfarande dålig och vi har precis avbokat oss från ännu en kurs. Såklart det är en fis i rymden i jämförelse med hans välbefinnande men det blir liksom mer påtagligt att vårt liv inte kan komma igång riktigt eftersom att hans mage inte vill vara med.

I tisdags ringde veterinären och sa att han hade förhöjt värde från bukspottkörteln så vi for in i onsdags och tog nya prover men som tur var så var de normala denna gång. De förra proverna togs när han låg inne med vattendiarré i 1.5 dygn. Så i dagsläget samlas avföring för att än en gång se om det kan vara någon enveten parasit som gömmer sig och ställer till ofog trots att tidigare tester kommit tillbaka negativa.

Nu avvaktar vi en vecka ungefär och väntar på svar från lab, så får vi ta nya tag sedan.

Bilden är från kusten vid Ringhals, är inte Fendi det vackraste som satt sin tass på denna jord? ♥

Dags att göda upp valpen!

Linkuppdatering:

Link hade lös avföring vid lunch på onsdagen förra veckan och jag gav honom en extra påse fortiflora och tänkte att det skulle stabiliseras, sista rastningen på kvällen så var det vattendiarré. Det fortsatte hela natten och jag fick springa ut en gång i timmen med honom, han fick vare sig behålla vatten eller lite burkmat (RC GI), allt åkte rätt igenom. Så fort Blå Stjärnan i Borås öppnade så ringde jag och fick en tid två timmar senare. Efter att han blev inlagd så hade han haft diarré hela dagen, hela natten och sista avföringen klockan 9 på morgonen/förmiddagen. De observerade honom under dagen och jag fick hämta hem honom på fredagskvällen.

Sist han var inlagd så tappade han rätt mycket i vikt, den här gången var det bara ca 1-2 hg som försvann. Dock måste man ta det lugnt när mat introduceras igen så under lördagen fick han 1-3 tsk varje eller varannan timme, på söndagen 1-2 msk varannan timme ungefär.

DSC00731

Nu verkar hans mage tåla att äta mer så nu börjar projekt ”Göra upp valpen” på nytt. Han kan inte äta RC GI’s torrfoder i torrt format utan det måste vara uppblött till den grad att det är geggamoja.

På bilden ser ni vad han klämmer i sig på en dag. Två burkar Royal Canin Gastro Intestinal, två påsar Fortiflora (329:- för 30 påsar) och varierande mängd uppblött torrfoder. Jag är så glad att jag såg att Animail har rabatt på burkmaten, när jag köpt den på Blå Stjärnan i Borås har jag fått betala 28:-/ burk. Det ger en dygnskostnad på (28*2 + ca 11:-*2 för Fortifloran) 78:- utan extra torrfoder medräknat. Sjuttioåtta kronor.. och folk undrar om det är dyrt att BARFa en hund 😉 Eftersom att jag beställde 24 burkar från Animail så gick styckpriset ner till 20.57:-, min plånbok tackar ödmjukt!

Än så finns det inga svar på varför Links mage kraschar i tid och otid. Denna gången tror jag att det som sagt var fem små godisbitar som utlöste det hela men det kan också varit att han fått i sig något skumt från gatan. Han är som en liten dammsugare den där filuren. Munkorg är införskaffad och vi har påbörjat tillvänjningen men det är lite svårt att bara ha blötmat att belöna med 😉

Eftersom att inga tester visar något konstigt så väljer jag, för min egna sinnesro skull, att tro och tänka att han är extremt känslig nu och jag har fått flera berättelser skickade till mig om andra som har border collies där de varit extremkänsliga under första levnadsåret. Link hade ju inga problem förrän avmaskningen, innan åt han både torrfoder, färskfoder, märgben och Mush Barfköttbullar utan några som helst problem för magen. Jag kommer låta tiden ha sin gång nu, när han hållt sig diarréfri i 6-8 veckor så ska jag prova att introducera annan mat, som jag tänker nu så kommer jag ta kontakt med Lena Mattson på Standardt för rådgivning och är det så att det inte fungerar att få tillbaka honom på vanlig kost så får vi se om jag kommer att låta honom fortsätta på veterinärmaten tills han är över året eller om vi ska ge oss in på en rejäl utredningsomgång.

Huvudsaken är att han är pigg och glad och det är han verkligen! Som tur var så är han otroligt lättbelönad med lek så det är mest möjligheten till detaljträning som blir lidande.

Håll tummarna för min lille prins och är det så att ni är i behov av en vacker tecking på er hund så skicka gärna en beställning till hello@kallerhultcreations.com, Links veterinär- och matkonto (aka typ alla mina pengar) töms snabbare än det fylls på 😉

Link inlagd

Efter en mardrömsnatt för Link med sprutdiarré en gång i timmen så ”hängde jag på låset” fast till telefonbokningen då. 9.10 fick vi tid och vid det laget var Link både rätt uttorkad och medtagen (låg och sov/bara tittade när Linus kastade riskaka och banan över halva köket istället för att erbjuda sittliggtass för att få ett varsågod). Han fick inte behålla vatten ens under natten utan det åkte rätt igenom. När vi kom fram var han såklart uppspelt och glad att träffa veterinären och min kompis Ulrika som jobbar som djurvårdare på Blå Stjärnan.

Jag var rätt knäckt innan vi åkte in, uppgiven över Links mage och orolig för framtiden, Linus hade riktig elak hosta som rosslade i lungorna och fick honom att börja gråta av smärta, själv var jag utmattad efter nattvak och hade ont i halsen. Men efter mat och mer sömn så blev Linus piggare och efter att ha fått kompetent och familjärt mottagande på Blå Stjärnan i Borås så kändes allt mycket bättre.

Snälla Ulrika har skickat uppdateringar och Linken är fortfarande dålig i magen men får dropp och är glad ändå. Känns tryggt att han är där. Det går så otroligt fort för en sådan liten parvel att bli uttorkad!

10699366_716673575053479_462546787_n 10668341_716673595053477_1789954673_n 10668751_716673645053472_524377921_n

Instant feedback och ett försenat tack i bloggen!

Motsägelsefull rubrik 😉

För några veckor sedan så kontaktade Matilda mig när hon läste om Links problem med magen. Hon hade Canikur över hemma och undrade om en liten Linkmage ville ha. Så snällt! Internet är stort men världen är liten och varm ♥

20140910_211051

Hur som helst så kom gåvan till användning idag. På lunchen så glömde jag nämligen dumt nog att ta med Links specialkost ut som träningsgodis och när han skötte sig så duktigt ville jag ändå ge något så jag chansade och gav sammanlagt fem bitar av ”Brit Training Snack Puppies”. Jag har gett Fendi av det och hon gillar det massor och eftersom att bitarna är små och smidiga och inte snuskiga så låg det kvar några i fickan sedan dagen innan.
DSC00187Rubriken då. Instant feedback. Magen totalkraschade och sprutdiarré var ett faktum. Stackars Pinkovic och *doh*, *facepalm* mm, mm. Dum, dum, dum. Men ärligt. Fem små, små hjärtan. Jaja. Nu får vi chansen att använda den snälla och generösa presenten från Matilda och Fidel ♥