Sent omsider.. Backamohelgen

Helgen den 25-26 augusti avgick Västra Kennelklubbens årliga utställning i Backamo, Ljungskile. Samtidigt arrangeras även Freestyle och Heelwork to Music-tävlingar. Eleonor och Ulrika som innan varit solomedlemmar i VaKKs freestylekommité har ju nu fått förstärkning av både mig och Frida för det praktiska och Jennie in spirit liksom 😉

Efter att ha jobbat en vecka på nya jobbet, med massa aktiviteter varje kväll (bland annat fylla år med supermysigt prickigt kalas), flängde jag hem snabbast möjligt på fredagseftermiddagen för att hinna packa in allt i Fridas dogmobil innan vi for norrut. Resa tält, rasta hundar, bära bord, fixa och trixa. När kvällen led mot sitt slut var mina energidepåer på samma nivå. Jag hade i något svagt tillfälle bestämt mig för att efteranmäla Inja och Fendi till helgens HtM-tävlingar, Fendis musik bestämde jag mig för på torsdagen men Injas var blankt. Hade slängt ner några extra plagg i väskan för att ha marginal på vad jag kunde bestämma för låt kostymmässigt. Frida fick hjälpa mig och vi spotifyade och funderade och rotade i datorns mest bortglömda vrår innan det bestämdes att hon fick köra till samma låt som jag efteranmälde henne med förra året. Eftersom att jag hade förra årets improvisation på film kunde jag ju spara lite improvisation i år 😉

Öl och spik, en självklar kombination?!

Lördagen började finemang, allt flöt på bra, Frida och jag speakrade, sprang med resultatslistor, grejade och fixade. Som tur var hade vi förstärkning av den bästaste DJ:en man kan tänka sig, Robin. En stor eloge till honom!

Det jobbades inte bara, utan det tävlades ju också. Lördagens freestyle var rätt okej. Vi har ju definitivt legat på latsidan när det gäller freestyleträningen under sommaren. Så många andra roliga saker har fått ta plats istället. Vi har helt enkelt tränat på tävling och det är inte bästa sättet för att öka prestationen på tävling.

Första sekvensen i programmet är meningen att jag ska skrubba med en trasa och Inja ska krafsa på sin trasa. På träning funkar det och den lilla träning vi haft innan tävlingen var att fokusera på rätt beteende här i början. Det har satt en stor prägel på hur känslan i resten av programmet blivit. Men, återigen så spaceade hon iväg, förstod inte vad som förväntades av henne och inget krafs blev det där. Jag blev lite desperat och bad henne ta trasan istället för att hon ändå skulle interagera med den. Hon tyckte det var lattjo, skakade på den och spottade ut den omedelbart när jag bad henne om det. Resten av programmet gick sådär. Skälligt och okoncentrerat. Min tes om att ett träningspass skulle ge hundra procentig ökning i tur stämde inte riktigt 😉

Heelworken började med Fendi och hennes blivande Dallasprogram. Några rörelser hade spånats fram i nivån med ”aah, men den positionen kan hon.. Typ.. och den med.. Tror jag..”. Det kändes rätt bra ändå och jag tror verkligen att det kan bli nått riktigt bra av det om vi faktiskt lägger manken till. Injas HtM blev ju en repetition av förra årets improvisation, vifta lite med armarna, fladdra lite med tassarna, gå runt lite och FÅ UPPFLYTTNING, tjohooo!!

Lördagen resulterade i en 4:e plats i FS III och en 2:a och en 3:e plats i HtM II. Jag skämtade om att nu hade jag ju tränat, så morgondagen skulle gå mycket bättre.

På lördagskvällen var det allsång, grillkväll och väldigt trevligt umgänge med rosettflickorna. Jag kände mig hängig och trött så jag gick och la mig rätt tidigt. Söndagen började med att tömma tälten på mängder med regnvatten. Bra tajmat av nederbörden att komma under natten istället för under tävlingarna 🙂 Jag var rätt stressad över att ha anmält hundarna till såväl freestyle och heelwork samt utställning för Inja plus att jag skulle hjälpa till på tävlingarna. Som tur var så är Freestylesektorn riktigt kickass-bra så jag behövde inte hetsa så mycket som var tänkt. Inja och jag gick in, vi hade ändrat början eftersom att det inte funkat på tävling, så istället för att krafsa på en trasa (som var tanken, eller stå och titta ut i luften och filosofera över livet, universum och allting som varit fallet senaste tiden) fick hon hoppa upp på min rygg och snurra runt lite. Tror att det gjorde att känslan blev bättre redan från början och resten flöt på bättre. Hon började skälla några gånger men jag kunde få tyst på henne rätt bra. Känslan höll genom hela programmet och när vi sprang av planen grät jag av glädje och tjoade till henne hur mycket jag älskade henne ♥

Snabbt svida om från freestyleoutfiten till utställningsoutfit och springa bort till utställningsringen. Vi hade lite tid över men sen var det dags för Öppenklass tikarna. Inja var första tiken in och skötte sig jättebra både i rörelse och uppställd. Sist vi ens tränade var på Rasspecialen. Jag kör tydligen stenhårt med att tävla istället för att träna.

Foton ovan: Emelie Jonsson

Domaren var väldigt trevlig och det kändes som att han nästan beklagade att han var tvungen att ge Inja ett Very Good istället för ett Excellent. Jag var inställd på ett VG eftersom att Inja är i minsta laget, men VG:t var på grund av att han upplevde att hon var något trång i underkäken.  Jag var helt klart nöjd. Fick reda på att om någon av de andra tikarna fick ett VG så skulle vi in för konkurrensbedömningen. Jag var stressad inför att hinna tillbaka till HtM II, så jag hoppades att alla skulle få Excellent, men en till tik fick VG och i konkurrensen slutade Inja som 4:a. Klart att det var roligt att få stanna kvar lite längre än vanligt, men det var lite väl stressigt.

Tillbaka till Freestyletävlingen och lite funktionärsjobb innan det var dags för Fendi att prova lyckan igen. Jag kände mig rätt off, hade inte banvandrat och knappt lyssnat på låten. Samma inför Injas tur, var helt mosig i huvudet och orkade inte ens visualisera vad vi skulle göra innan vi gick in. Jag var så nöjd med allt som varit att jag först funderade på att inte starta, men så blev det ändå. Resultatet i Heelworken blev omvänt från lördagen så Fendi knep andra plats och Inja tredje men inga uppflyttningspoäng.

Söndagen resulterade i en 1:a plats, cert (24,95 poäng), kvalificering till Agria Freestyle Elite Challenge i FS III, VG i kvalitet och 4:e bästa öppenklass tik i utställningsringen samt en 2:a och en 3:e placering i HtM II.

Vilken helg! 😀

FREESTYLE SM

Idag gick 2012 års SM i Freestyle av stapeln. Inja och jag har under vår tävlingssäsong i klass III lyckats kvala in för att delta. Dessvärre har jag på grund av bebistillverkning mått väldigt dåligt och träningen har lyst med sin frånvaro. Efter vår katastroftävling i Hyssna i oktober har vi kört igenom programmet en (!) gång innan SM och det var tre dagar innan. Med de förutsättningarna blev min målsättning att bara vi kommer till start, håller oss på planen och jag inte svimmar så är jag nöjd.

Kontentan: Jag är jättenöjd. Det var vår, utan konkurrans, sämsta tävlingsprestation någonsin. Över halva programmet tyckte Inja att det var bättre att stå och skälla på mig istället för att lyssna på mina kommandon och jobba på. Men det gör inget. Vi har tävlat på SM! Något som jag verkligen inte ens hade drömt eller ens reflekterat över förrän Frida påpekade att vi hade chans att kvala till SM. Min lilla staffegris har inte bara ”provat att tävla freestyle” utan kommit så här pass långt. Helt fantastiskt! Helt klart värt fastän jag mådde som en överkörd bäver i stort sett hela dagen 😉

Vi slutade på 15:e plats och fick fin rosett och ett måttbeställt halsband, fint bokstöd, en liten fickspegel och tre påsar RC-godis.

Imorgon är det dags är Agria Freestyle Elite Challenge. Vi har reserverat jumboplatsen då också 😉

Här är två bilder ärligt snodda från Jennie Hammarqvist:

SM-kval

Utöver kvalet till Agria Elite Challenge är det nu fastställt att världens bästa Inja även har kvalat till Freestyle-SM 2012 😀

Dags att börja träna nu då 😉

Dubbelfreestyle i Habo

Idag var det dags för Inja att träna freestyle officiellt igen 😉 Injas träning senaste tiden har gått ut på att hon ska lära sig beståndsdelarna i nya programmet, steget vi är på nu är att träna kedjor av beståndsdelarna, att få uthållighet och precision i programmet, det är alltså egentligen långt ifrån tävlingsklart – enligt mina kriterier dvs. Det vi gör på tävling är att jag behöver tävlingsträna och lära mig att hantera jobbiga situationer, så som att Inja börjat skälla massor. Jag har haft väldigt svårt att hålla ihop själv när Inja tappar fokus, självklart kommer det att bli bättre med mer träning där hon har mer säkerhet i delarna etc, men detta är också väldigt bra träning. Tävling är ju den närmaste tävlingsträningen som finns 😉

Sen är det otroligt roligt att vara iväg och tävla, att träffa folk och titta på andra duktiga ekipage. Idag hade Inja & jag sällskap med Frida & Minoo och vi smidde revolutionerande planer gällande både vår egen träning och hundarnas träning. Det kommer bli så grymt bra! 🙂

Tävlingarnas resultat speglade känslan för respektive tävling. Första tävlingen var Inja väldigt skällig men presterade ändå bättre än på någon annan tävling, dvs fler av tricken satt. Vi har en lång väg kvar och största resan var ändå att gå från att ha en dålig känsla efteråt på grund av skällandet men att sedan kunna tänka på det som gick bra och lyssna och ta åt mig av berömmet vi fick. Till nästa tävling var min plan att jag skulle gå in på planen, hälsa på domarna, le och andas, inte bli blockad och irriterad på Injas skällande utan försöka att dämpa henne, ge henne en bra upplevelse och själv ha en bra upplevelse trots att det inte gick perfekt. Vi lyckades bra och hon skällde mindre än första tävlingen. Känslan var såå bra, jag var riktigt nöjd! Kände att vi verkligen utvecklas, vi går framåt, det händer grejer fastän vi inte tränar särdeles mycket. Skillnaden är att de träningar jag och Inja haft så har vi haft kvalitet. Genomtänkt och lyckat. Jag är väldigt nöjd med den nivå vi tagit oss till och jag är övertygad om att det kommer bli fantastiskt när fler pusselbitar fallit på plats.

Förmiddagstävlingen gav totalt 22.75 poäng och en sjätte placering av tio starter:

Domare: Karolina Pettersson
Utförande: 5.5 (-1 skall)
Programmets planering och kvalitet: 8.2
Tolkning av musik: 7.8
”Härligt uttänkt program med många fina finesser!
Det här kommer bli ett strålande bra program när ni får till flytet!
Väl planerat program!
Ser fram emot att se igen när ni får till det!” 

Domare: Paula Mörk
Utförande: 7.3
Programmets planering och kvalitet: 8.2
Tolkning av musik: 8.5
”Blir lite stopp i programmet. Lite skall som gör att den inte arbetar. Vill se mer självständigt arbete.” 

Eftermiddagens tävling gav totalt 24.35 poäng och en fjärde placering av elva (?) starter

Domare: Renata Johansson
Utförande: 7.0
Programmets planering och kvalitet: 8.9
Tolkning av musik: 9.1
”Bra genomtänkt program som kommer bli super när ni sätter det! Lite missar och skall som stör hunden i arbetet. Mycket bra anpassat till musiken!”

Domare: Paula Mörk
Utförande: 7.2
Programmets planering och kvalitet: 8.0
Tolkning av musik: 8.5
”Tappar lite fokus ibland. Vill se ett program med mer variation, ett lite mer avancerat program.” 

Jag är jäkligt nöjd 😀 Ett bra arrangemang av SPKK och alltid lika skoj att träffa goa freestylefolk 🙂

Dansande staffe

Inja har provat på att tävla i Freestyle Klass III två gånger under den gångna månaden. Det har varit rena träningstävlingar eftersom att vi INTE är färdiga med vårt program, senaste är dessutom att hon har börjat skälla nått så infernaliskt (=sämre koncentration, sämre utförande), så vi har en lång väg kvar innan vi kan leverera vad som egentligen kommer att vara ett riktigt toppenprogram.

Hur som helst så klickade jag mig just in på listan över Årets Freestylehund och såg överraskat att Inja ligger på 15:e plats, listan kommer självklart att ändras men det är lite skoj att min lilla gris ändå kommit så långt i Freestylen. Det finns mig veterligen bara en till staffe som tävlar freestyle och de har nu kommit upp i klass II, hoppas verkligen att fler staffeägare får upp ögonen för denna roliga och innovativa sport 🙂

Domarprotokollen från Injas senaste tävlingar ser ut så här:
Fredagsmys III, Backamo, Västra Kennelklubben, 2012-06-15

Domare: Ulrika Persson
Utförande: 7
Programmets planering och kvalitet: 7.8
Tolkning av musik: 7.8

Många fina tajmingar, fortsätt så. Lite småstopp och okoncentration. Men detta kommer ju kunna bli hur bra som helst!!! 🙂

Domare: Eleonor Mattson
Utförande: 7.2
Programmets planering och kvalitet: 8.3
Tolkning av musik: 8.7

Några skall. Några uppenbara missar. Lite nosande. Kan bli hur bra som helst. Tänk på att det ibland kan bli lite grötigt.

Mina kommentarer: Värdelös uppvärmning inför tävlingen eftersom att jag hade fått ta ledigt från jobbet sista timmarna, stressat hem för att snabbrasta och hämta hundarna, suttit i bilkö och kommit fram till tävlingsplatsen med andan i halsen, inte hittat balansen hos Inja och hon nosade från att vi först entrade planen. Sen var det väldigt okoncentrerat i mina ögon. Jag behöver träna mycket mer på att vända missar till något positivt för jag går lätt ner mig när samarbetet tryter, det gör det då verkligen inte bättre 😉 Men vi slutförde programmet och har många bra lärdomar med oss 🙂

FS 3, Karlstads BK, 2012-06-23

Domare: Anita Axelsson
Utförande: 5 (-2 för skall)
Programmets planering och kvalitet: 7.7
Tolkning av musik: 7.8

Ett mycket härligt program. För högre poäng, använd ringen lite mer. När flytet sitter blir det här toppen. På’t igen 🙂

Domare: IngerHillskog Roth
Utförande: 7 (-1 för skall)
Programmets planering och kvalitet: 7
Tolkning av musik: 7.8

Härlig musik! Många fina och bra rörelser. Du bör tänka på att nyttja ringen på ett bättre sätt 🙂

Mina kommentarer: Jag får skämmas lite eftersom att Inja nog fick träna totalt tio minuter sedan förra tävlingen. Vi presterade både bättre och sämre på denna tävling. Inja blev rätt störd av både att husse stod vid sidan och filmade samt att några hundar skällde en massa bredvid planen under en stund, men det är ju helt klart jag som brustit i störningsträningen. Under den här tävlingen fick jag uppleva en ny sida av Inja, hon skällde så inåt bängen.. Hon har innan kunnat ge ifrån sig frustrationsljud, något enstaka skall speciellt i avståndsarbetet, men nu skällde hon nästan non-stop. Jag funderade på att bryta flera gånger om, men tänkte att vi jobbar igenom detta och så får jag träna mer inför fortsättningen. Jag kunde hålla min egna attityd betydligt bättre och det är jag väldigt glad för.

Nu har det gått en vecka sedan förra tävlingen och Inja har fått träna en (!) gång. Dåligt av mig. Utan träning, ingen framgång. Utan BRA träning, definitivt ingen framgång. Som tur var så var senaste passet BRA 😉 Nej, måste ta mig i kragen och verkligen träna mer på kedjor och övergångar i programmet, att försöka luska ut varför hon börjar skälla – jag tror att det är rätt mycket frustrationsbaserat och att när hon börjar ”kunna” programmet utan att detaljerna egentligen sitter så får hon för hög förväntan och blir då skällig och okoncentrerad. Det måste till betyyydligt mer träningstävling innan vi som ekipage kan känna oss mer säkra i ringen, plus att jag definitivt inte vill att Inja ska lära sig vad som är tävling och vad som är träning – den delen ligger på mig att träna mycket på mitt utförande.