Igår var jag på Dittes clinic ”Grunda med glädje” på HallåHund. Jag gillar verkligen Ditte, hon har båda fötterna på jorden och är ödmjuk i sin hundträning tycker jag. Till exempel när det kommer till målsättning, att det kan blir för överväldigande med väldigt högt satta mål – Ditte försöker tänka att vi får se var vi kommer och det kan vi ju dra slutsatsen att det har räckt rätt långt 😛 Ditte har tillsammans med sin labrador Abby bland annat varit med i landslaget och tävlat på VM i lydnad.
Jag har sida efter sida med anteckningar från clinicen igår, en del nytt, en del gammalt, en del ahaa och en stor del bekräftande i tankar jag redan har. Texten nedan är främst anteckningar från vad Ditte sa, men även inblandat med egna tankar, funderingar och reflektioner.
Det primära jag tar med mig från clinicen är Dittes Ledstjärna. I mitten av stjärnan står GLÄDJE. Man ska alltid träna med glädje, både att hunden tycker att det är roligt och att du tycker att det är roligt och framförallt att ni har roligt tillsammans. På stjärnspetsarna stod sedan SJÄLVFÖRTROENDE, LYHÖRDHET/KÄNSLA, TRYGGHET, TÅLAMOD, FOKUS & TRÄNINGSVILLIGHET.
När det gäller självförtroende är det bra att överträna på skrammelljud, folk som skriker och andra miljöaspekter. Det är något som jag tänkt redan att innan Fendi ska få tävla lydnad igen så ska jag träna mycket på folk som kommenderar sina hundar barskt i hennes närhet. När vi tävlade i höstas var det en kvinna som verkligen röt i till sin hund allt vad den skulle göra vid platsliggningen, Fendi skulle ligga precis intill den här hunden och hon tyckte att både matten och hunden var lite läskiga.
Lyhördhet & Känsla handlar både om att vara lyhörd mot din hund och mot dig själv. När du tränar tillsammans med andra, var noga med att tänka igenom råden du får och känna efter om de passar just dig och din hund.
Trygghet – A & O i belöningsbaserad träning – hunden ska kunna lita på att de skall kunna göra fel utan att jag som tränare lackar ur. Gör ditt bästa för att tillrättalägga miljön så att hunden får bäst chans att lyckas. Visa hunden att du är trygg på en plats genom att ”invadera” den istället för att smyga in längs med väggarna liksom.
Tålamod – Ha en plan för vad du gör med hunden om du tappar tålamodet. Jag försöker springa ikapp med hunden till dess bur eller pausplats och ge den en näve godis eller liknande innan jag känner att bägaren rinner över. Ett av de ”värsta” hundtränarmisstagen jag gjort var när Fendi och jag gick på agilityinstruktörsutbildning och vi skulle göra en kombination med tre hinder varav det sista stod i vinkel. Fendi gjorde helt rätt men jag gjorde fel byte och i farten sprang jag in i väggen och slog med händerna i väggen för att jag blev arg på mig själv. Det hade ju inget med Fendi att göra och min irritation var inte riktad mot henne, men hon vågade inte hoppa åt det hållet på två veckor och då var jag där nästan varje dag och tränade.
Fokus – var schysst mot din hund och ha fokus på den när ni tränar. Ha annars en bra slutsignal så att hunden vet att ni inte tränar längre. Ett vanligt misstag är att man till exempel går fotgående, gör halt och börjar prata med sina träningskompisar – hunden vet inte om att ni slutat arbeta och sitter kanske fortfarande och försöker jobba utan att få respons.
Träningsvillighet är den kanske viktigaste punkten ändå. Man kan vara en halvbra tränare och ha en medioker hund och ändå komma långt bara man är villig att träna, träna, träna. Ni vet ju att man säger att det tar 10 000 timmar innan man blir expert på ett område 😉
Det här var lite av allt Ditte hade att berätta. Jag har gått kurs för henne tidigare och det är verkligen en hundtränare och instruktör som tilltalar mig 🙂
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
4fota.wordpress.com 