Läsvärt! Från Hundens Utbildningsakademi

I den moderna hundvärlden gillar vi gubbar. Gubben Pavlov, gubben Skinner och gubben Premack är vetenskapsmän som vi glatt pratar om, och antar att alla förstår precis vad vi menar (vilket absolut inte är självklart). Nu tänkte jag slänga in en gubbe till i smeten, gubben Franklin.

Benjamin Franklin  effekten är en psykologisk upptäckt: En person som har gjort någon en tjänst kommer mer sannolikt att göra den personen ytterligare en tjänst, än om de i själva verket i stället hade fått ta emot en tjänst från samma person. Och på samma sätt: en person som skadar någon annan, kommer med större sannolikt att skada den individen igen, än att offret kommer att ge igen.

Benjamin Franklin (1706-1790) var en amerikansk vetenskapsman och politiker. Som alla politiker fick han såväl vänner som ovänner under en valkampanj. Han vann valet och hans störste meningsmotståndare var inte allt för förtjust i Franklin. Franklint, å andra sidan, tänkte att det var bättre att ha denne man som vän än som fiende. Han skrev därför ett brev till sin motståndare och bad denne om en tjänst. Han ville låna en sällsynt bok, som Franklin visste att den andre mannen hade i sin ägo. Meningsmotståndaren blev väldigt smickrad och skickade genast boken till Franklin, som läste boken och skickade tillbaka den. När de träffades nästa gång gick den forne fienden genast fram till Franklin och de hade ett trevligt samtal om bland annat boken. Efter detta blev de två mycket goda vänner och förblev så till sin död.

Kort och gott: Om du gör något trevligt för någon, kommer du att tycka bättre om den personen.

Hur fungerar detta?

Vår hjärna kan sägas vara en utomstående observatör, som inte tycker om när våra handlingar inte stämmer överens med våra värderingar, eller vår självuppfattning. När vi gör något som strider mot våra värderingar, försöker hjärnan att rättfärdiga detta på olika sätt, för att undvika en konflikt.

Om du inbillar dig att du inte gillar någon och sedan gör något bra för den personen, kommer hjärnan svara med att förändra hur du känner för den personen, för att ditt handlade och din värdering inte ska vara i konflikt. Eller, dessvärre, om du har varit hård mot någon som du verkligen gillar, kommer din hjärna att tala om för dig att personen i fråga faktiskt förtjänade det. Och ännu värre, du kommer börja att leta fel hos den individen, och tycka sämre om den personen, vilket kan leda till att vi människor kan bli riktigt vidriga mot helt oskyldiga människor (en intressant förklaring till sådant vi anser vara ganska obegripligt mänskligt beteende).

Benjamin Franklin effekten har studerats i många vetenskapliga studier. Ett av dem utfördes på University och North Carolina, där deltagarna skulle använda sig av två inlärningsmetoder, vilken metod som de skulle använda på vilken elev lottades splumpmässigt. Den ena metoden gick ut på att den som hade lärarrollen skulle berömma och uppmuntra sin elev, när denne slog den rätta takten (positiv förstärkning). I den andra metoden skulle läraren kritisera och förolämpa eleven, så fort denne gjorde fel (positiv bestraffning). När testet var genomfört fick de som spelade lärare fylla i ett formulär om sina elever.

De elever som hade fått beröm av sina lärare, tyckte lärarna om väldigt mycket. De uppfattades enbart positivt, medan de elever som de hade kritiserat inte alls uppskattades, utan uppfattades som otrevliga.

Vårt beteende mot andra påverkar med andra ord vår bild av andra.

Varför skriver jag detta i en hundblogg? Jo,nu finns det förvisso ingen vetenskaplig studie av hur det fungerar med hundträning, men det är logiskt att tro att samma sak gäller här, eftersom det är det mänskliga beteendet vi nu tittar på.

Om jag är trevlig mot min hund och arbetar med positiv förtärkning, kommer jag att tycka bättre om min hund.

Om jag är otrelivt mot min hund och arbetar med bestraffning/korrigering, kommer jag att tycka mindre om min hund.

En hund som jag är otrevlig mot, kommer det att vara en större sannolikhet att jag är otrevlig mot igen.

Benjamin Franklins effekten är med andra ord ytterligare ett starkt skäl till varför vi ska jobba med positiv förstärkning med våra hundar.

Ha kul tillsammans med din hund!

Natasja Ravenklint

Källa: The science dog och wikipedia
http://www.hundisverige.se/se/blogg-10777751

Annonser

GOTT NYTT ÅR & föreläsningstips..

..eller ”Öka takten sista kvarten!” 😉

2013 års sista dag. Vad gör ni en dag som denna? Själv inledde jag med att sticka och simma på Borås Simarena, kom hem och umgicks med Alex farmor och farfar som var på besök, vilade en stund och nu sitter jag och jobbar på en superföreläsning om inlärningsteori samtidigt som Alex fixar nyårsmiddagen (Linus sover sött på övervåningen och hundarna tittar förväntansfullt på husse ifall han skulle råka tappa ner något i deras munnar).

Picture1Föreläsningen jag jobbar på skall hållas på HallåHund den 23e januari. Den ingår i kursen ”Grundkurs för tävlingshunden” men även om man inte går kursen så kan man anmäla sig till enbart föreläsningen.

”En föreläsning för dig som vill lära dig mer om hur hundens inlärning fungerar och hur du kan få fram olika beteenden hos din hund, oavsett om det gäller tävlingsmoment eller att lära hunden hämta en dricka i kylskåpet åt dig! Vi pratar om shejping, lockning, vad som är så speciellt med att träna med hjälp av klickerprincipen, vad som sker med inlärningen vid bestraffning, hur man lägger upp kedjeträning och mycket mer. Välkomna!”

 

Hade nästan velat ha en heldag istället för ”bara” 19-21, det här ämnet är verkligen så otroligt intressant och man kan lägga det på så många nivåer, allt ifrån den nördigaste vetenskapliga grunden till högst tillämpade praktiska användandet. Jag tror att föreläsningen kommer att passa både nybörjare och erfarna tränare, inlärning är ju dessutom mer eller mindre densamma för alla arter så om du vill få ordning på sambo eller barn 😉

Hoppas ni alla får ett riktigt Gott Nytt År! Kom ihåg att det är inte nyårslöftena som ändrar ert liv, det är handlingarna som ändrar och det är lika bra att börja på en gång istället för att skjuta upp och göra för stora löften till en själv. Jag har tillexempel inte lovat att jag ska äta mindre godis eller träna mer. Däremot har jag både igår och idag varit och simmat och valt bort sötsaker (svårt för mig som är kraftigt godisberoende). JUST DO IT. Blir det slödag med onyttigheter imorgon så har jag inte misslyckats och behöver därför inte få skuldkänslor eller dylikt. Allt man gör i rätt riktning är bra. Tänker man så hjälper man sig själv mer än att sätta upp för höga och ambitiösa mål inför varje nytt år.

Åter igen: GOTT NYTT ÅR! ♥

 

”Från en belöning till nästa!”

image

Nu äntligen kommer blogginlägget om föreläsningen jag var på i onsdags.

Hundens Hus i Göteborg hade tagit in Eva Bertilsson från Carpe Momentum för att föreläsa och hålla clinic i temat ”Från en belöning till nästa!” Det är ett väldigt tilltalande koncept för mig eftersom att jag gärna nördar ner mig på djupaste detaljnivå och nu var det flera timmar som i princip handlade om ett avgränsat träningspass på 20-60 sekunder.

Jag kommer inte att gå genom allt hon pratade om, då rekommenderar jag er hellre att gå på hennes föreläsning, men här kommer några av godbitarna blandat med lite egna tankar:

image

Som ni säkerligen redan vet så är det ju konsekvenserna som styr ett beteende och det som sker i minljön innan beteendet ger information eller signal om vilket beteende som kommer inträffa – har jag aldrig lärt min hund att sitt betyder att den ska sänka bakdelen mot marken och sätta sig ner så kommer det heller aldrig att ske, hundar kan inte svenska. Har hunden fått mycket belöning/beröm när den satt sig och att man sedan kopplat kommandot sitt till den rörelsen hunden gör – ja då ökar ju sannolikheten markant att hunden kommer att sätta sig när man säger Sitt.

Det som Eva tog upp mer var vad som föranleder att man säger Sitt i en given situation. Om ni är mitt uppe i ett träningspass och tränar att hunden till exempel ska reagera snabbt på kommandot så vill ni ju att hunden förslagsvis står i början av varje repetition, sitter den redan ner kan den inte sätta sig snabb.

Då värdet från belöningen flyttar sig bakåt i kedjan så kan även sannolikheten för att hunden ska erbjuda Stå som beteende öka eftersom att du då i träningssituation gett den kommandot för sitt och därmed grönt ljus för en övning som kommer att generera belöning. Tänk på det nästa gång hunden hoppar på en gäst och du kommenderar sitt och belönar för att den satte sig, i princip har du då även belönat att hunden hoppade på gästen. Ett annat klassiskt exempel jag kom att tänka på är koppelträning. Hunden drar, du lockar in den och ger en godis, så fort hunden ätit upp så springer den längst ut i kopplet igen och proceduren börjar om. Man ska alltså vara väldigt noga med att se vad hunden gör direkt efter den belönats klart.

image

Hur ska man gå tillväga då? Jo, man ska hela tiden eftersträva att dela upp beteendet i så små, små delar som möjligt samtidigt som man jobbar med en tillrättalagd miljö – det ultimata är om man bara ser de bra beteendena. Sedan måste man självklart utmana lite för att se att hunden lär sig något, är man på samma steg för länge så får de förvisso väldigt stor belöningshistorik på rätt beteende men man kommer inte framåt så snabbt.

Trial and Success är det som räknas, Trial and Error är en missuppfattning i mångt och mycket. Har ett felbeteende skett är det ”för sent”. 

Hur mycket man vill tillämpa detta tänk beror ju självklart på vad det handlar om för beteende, har man ett icke uppskattat beteende är det ju självfallet viktigare att hunden gör rätt hög procentandel av tiden. För varje felaktig repetition stärks minnesbanorna för att just den responsen är ett möjligt beteende man kan göra i en viss situation..

Detta var bara några delar av vad Eva pratade om, annat intressant var bland annat targetanvändning, skräpbeteenden, medvetna och omedvetna markörer och signaler, korta och långa belöningar. Jag rekommenderar verkligen hennes föreläsning och jag hoppas på att gå clinic för henne i framtiden 🙂