Dag 12 – En ras du skulle vilja ha

Det finns många intressanta raser på min eviga lista. Ännu fler har varit där men strukits av olika anledningar. De som står på min lista nu är indelade i lite olika kategorier beroende på vad det är jag vill göra med den kommande valpen.

Högst upp på övergripande listan står för det mesta border collie. Jag är inne och nosar på många andra raser (tollare igen, kelpie igen, en till staffe, breton, jaktspringer, jaktcocker, jaktgolden, jaktlabbe, ungersk vizsla, holländare etc etc) men faller nästan alltid tillbaka till border collie. Varför? Det känns som en rätt optimal ras (sen kan självklart individerna vara olika, men ändå). Den vill mycket, den kan mycket. Överlag har den inte riktigt samma vakt och resursförsvar som jag upplever som en negativ sida hos aussien. Jag har träffat många härliga individer som verkligen tilltalat mig. De är dessutom fysiskt sätt smidiga och lagom stora. Jag skulle kunna skriva betydligt mer om detta och mina argument ovan kan av någon illvillig rätt lätt skjutas sönder. Detta var bara en generaliserad bild av en tanke som finns. Än är det inte dags på ett bra tag med ännu en hund i den Kallerhultska klanen. När den dagen kommer så kanske livet ser annorlunda ut och valet blir annorlunda.

Dag 11 – Hur valde du kennel?

Första hunden –  tollaren Rex ”min kompis köpte därifrån, alltså duger det för mig”. Med erfarenhet lär man sig…

Andra hunden – staffen Inja, fodertik som min kompis köpte in och jag fick. Jag är väldigt nöjd med Inja som sällskapshund och träningskompis!

Tredje hunden – kelpien Deamon. Oj, vad jag letade och tittade och kollade stamtavlor, läste bloggar, mailade. Till slut föll valet på en kennel som både kändes bra vid personlig kontakt och som jag hade en bekant som köpt från flera år tidigare och fortsatt varit nöjd med. Bra val, sämre omständigheter helt enkelt.

Fjärde hunden – aussien Fendi. Inte mitt val 😉 Mina vänner Ia och Elin satt på kammarn och tyckte så synd om mig som ”förlorat” två hundar inom loppet av ett år (Rex togs bort pga kraftiga rädslor, hade det varit idag kanske jag hade resonerat annorlunda, men som min kompetensnivå var då så var det rätt beslut. Deamon fick flytta tillbaka till uppfödaren efter att jag varit sjuk en längre period och bland annat haft feber i tre månader i sträck och han utöver andra problem även fått demodex. Idag mår han bra och lever ett gott liv hos sin mamma. Det var ett tufft beslut men nog bäst för oss båda, ibland är det inte menat att vara helt enkelt). Hur som helst så visste de att jag var intresserad av australian shepherd eftersom att jag hade varit inne och nosat på rasen många gånger tidigare. Ia kände en vars mamma hade en kull, hon ringde upp och pratade med henne och sa mer eller mindre att jag har en kompis som du ska sätta en valp hos. Jag fick ett telefonnummer och ett kryptiskt meddelande om valp. Pratade med en aussiekunnig vän, fick OK-stämpel. Ringde upp och kände att, för sjutton. Vi kör! Det har jag inte ångrat 🙂